När druvor krossas åt vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan också krossas genom att man trampar på dem med hjälp av fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det angeläget att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin ska man avlägsna skalen. För att eliminera till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går bra med en potatisstöt.
En signifikant del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är riktigt fräscht och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan genom granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte plats åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I efterträdande steg av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort nog att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger givetvis varierande utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är angeläget att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noga för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet stå i jäskärlet i ungefär 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet samt filtrera på nytt.