Vin är en av favoritdryckerna hos flera människor. Det finns antika seder av produktion av vin, och i nuvarande Iran har man hittat tecken av vinframställning från 5000 f.Kr. När romarriket bredde ut sig flödade vinet och fram till idag har vinkonstens traditioner spridits och anammats av övriga världen.

Det har även blivit vanligt att gemene man brygger sitt eget vin hemma. Flera tycker att det är ett ypperligt tillfälle att själv ha möjlighet att utforska olika vinsmaker. Den som aldrig tidigare bryggt vin från grunden kan med fördel begagna sig av en komplett vinsats. Ifall samtliga instruktioner följs utförligt så kommer även nybörjaren lyckas och erhålla ett smakrikt vin att njuta av.

En del mer rutinerade vinbryggare brukar dock vilja utgå från egna recept, eller rentav prova fram nya recept under processens gång. Enligt EU:s definitioner så får vin i sedvanlig bemärkelse, d.v.s. sådant vin som produceras på etablerade anläggningar, bara kallas vin om vinmusten utgörs av pressade vindruvor. Den som brygger hemma behöver emellertid inte leva upp till dom kraven, och det med fördel. Det ger potential att testa att producera vin på många olika bär samt frukter. Det ger det där lilla extra som bidrar till känslan av eget vin.

Det första man bör tänka på före man sätter igång med hemmabryggningen är att granska så att utrustningen är kliniskt ren. När man brygger vin har man ej råd att tumma på hygienen med tanke på att minsta lilla förorening eller liknande kan omforma vinets smakkaraktär markant. En annan extremt betydande del av bryggningen är att se till att vattnet som ska blandas med bären alternativt frukterna är rent.

För att vara på den säkra sidan ska man förädla sitt vatten med aktivt kol. Det finns som pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Kolets potential att förädla beror på kvalitativa aspekter såsom kolets area i kvadratmeter per gram och porstruktur.

Filtrera vattnet genom i första hand granulerat aktivt kol eller använd pulverkol för att slamma upp det. Reningen bör förekomma i rumsvärme. Aktivt kol finns att inhandla genom Gert Strand AB som har mångårig erfarenhet av hemmabryggning.

Bären eller frukterna ska pressas ner i vattnet för att förjäsas och skapa vinmusten. Tänk på att bryggkärlen som används vid bryggningen ej bör vara för små. Ett vattenlås måste vara placerat vid gummit på locket till bryggkärlen. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och ifall hinken inte är tillräckligt stor kommer mäsk ta sig ut genom vattenlåset.

När förjäsningen är klar ska vinet omtappas till ett annat jäskärl där den huvudsakliga jäsningen ska äga rum. Jäshinken tvingas nu vara större än den som används vid förjäsningen. För att tappa över vinet från ena hinken till den andra krävs en sughävert.

Oechslemätare är också en mycket betydelsefull del av redskapen som används vid bryggning. Den används för att mäta upp sockerhalten i musten. Även ett mätglas måste finnas tillgängligt och vara stort nog att oechslemätaren ryms. Ett mätglas som rymmer 100 ml brukar vara tillräckligt.

Stundvis är det faktiskt inte enbart sockerhalten som ger utslag på flytvikten när oechslemätare används. Bär och frukters mängder extraktämnen varierar nämligen och påverkar således utslaget olika.

Ta alltid regelbundna prover med hjälp av oechslemätaren. Det är ett mätredskap som har en betydelsefull roll under bryggningens gång. Ett förslag är att dosera tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp 100 ml i mätglaset och sänk därefter ner oechslemätaren för att läsa av värdet.

Anteckna samtliga värden utförligt i en bryggjournal. Det ger möjlighet att följa processen och ger kontroll. På så vis undviker man att bli snopen över vinsmaken i slutändan. Men man bör självfallet inte bara förlita sig på mätresultat. Man får heller inte glömma bort att smaka av vinet då och då och verkligen låta det sköljas i munnen för att känna av smaken.

I det sista momentet av jäsningen får vinet stå i jäskärlet i cirka 2-4 veckor. Precis tid beror helt på vilken jäst som används, vinets sockerhalt m.m. Efter jäsningen kan man med fördel tappa om vinet och sila ännu en gång.

När druvor krossas åt vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan också krossas genom att man trampar på dem med hjälp av fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.

Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det angeläget att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin ska man avlägsna skalen. För att eliminera till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.

Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går bra med en potatisstöt.

En signifikant del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är riktigt fräscht och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.

De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan genom granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte funkar alls.

Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte plats åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.

I efterträdande steg av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort nog att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.

Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger givetvis varierande utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.

För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är angeläget att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noga för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.

Sedan får vinet stå i jäskärlet i ungefär 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet samt filtrera på nytt.

I Kjeld Erlandsens bok Hemmaframställning av Vin finns det otaliga goda tips och råd på hur man lyckas producera spännande viner hemma. Det är en signifikant och uttömande bok som består av en hög nivå av expertis. En del hävdar att det är en av de bästa böckerna om hemmavinframställning som finns att tillgå på marknaden.

Erlandsen konstaterar att det skett en enorm utveckling inom vinframställningen hemma. Flera kunskaper och erfarenheter har ärvts från den etablerade vinindustrin. Och i regelbunden takt har även utrustningen för hemmabruk utvecklats till det bättre. Flertal nya ingredienser har därutöver tillkommit på marknaden som bidrar åt att förgylla vinframställningen. Speciellt har betydligt fler varianter av vinjäster tillkommit. Idag är det många hem som brygger vin eller som har provat att brygga. Vem vill inte brygga husets egen specialitet och årgång?

Boken Hemmaframställning av Vin har som syfte att skildra vinframställningen hemma utifrån dagens nivå och kunskaper. Boken riktar sig såväl till den glade amatören till den aningen mer erfarne. Boken kan också tjäna som gott underlag till mångahanda vinklubbar som ägnar sig åt bryggning.

Vinbryggning på egen hand innebär inte endast att det är mer ekonomiskt skonsamt för ekonomin, utan det är sannerligen underhållande att utveckla sin egen produkt. Att brygga vin är en riktigt angenäm hobby.

Flertal ägnar sig åt matlagning i alla dess former idag, och till goda rätter avnjuts vin. Men det används dessutom i tillagningen. Dock har många resonerat att det stundtals är för dyrt att använda för mycket vin i maten. Men poängen är att när man brygger eget vin hemma så finns det givetvis mer svängrum att tappa i mer vin i maten eftersom en flaska blir betydligt billigare än en flaska i handeln. Man behöver inte tänka efter så mycket för att använda några flaskor vitt att koka fisken i. Eller varför inte en skvätt nyponsherry till såsen. Möjligheterna tycks vara oändliga.

Ett gott tips som Erlandsen ger i sin bok är att gå samman flera människor i bryggarlag. Det kan bli ett utmärkt tillfälle att mötas och umgås, och hjälpas åt och utväxla erfarenheter sinsemellan.

Därtill ger Erlandsen tips om att utförligt planlägga vinprocessen. Det är betydelsefullt att skriva upp alltsammans som ska användas och granska att den utrustning som ska användas är fräsch och fungerande. När man väl har kommit igång och upptäcker att någonting fattas så kan det ju bli ganska förargligt. Att ställa upp ett detaljerat arbetsschema är att föredra. På så sätt kommer alltsammans följa i korrekt ordning.

All utrustning som ingår i vinbryggningen har vanligtvis någon form av bruksanvisning. Läs dessa noga för att spara många misstag. Tyvärr är det många som läser bruksanvisningarna först efter bryggningen för att granska vad som möjligtvis gick fel.

En annan mycket väsentlig del i processen är att skriva ner allting som tillsätts och när i processen det sker. Om någonting skulle bli problematiskt i processen så är en bryggjournal utmärkt åt att spåra vad som eventuellt kan ha gått fel. En bryggjournal kan självfallet fungera åt andra hållet. Har man lyckats brygga ett helt makalöst vin kanske man gärna vill brygga det på nytt.

I Gert Strand AB:s sortiment finns mängder av produkter som är lämpade åt alla som brygger eget vin. Företaget har enorma kunskaper om vad som leder till ideal vinbryggning och erbjuder vinsatser med mycket god kvalitet. Kvaliteten är densamma som den etablerade vinindustrin får ta del av då flera av Gert Strand AB:s produkter går dit.

Hur har vinodlingen och vinframställningen sett ut genom historien då? De äldsta spåren är från ca 5000 fKr och har upptäckts i Persien, eller nuvarande Iran. Vinkonsten spred sig i första hand efteråt till de grekiska öarna och därpå vidare till södra Frankrike samt Italien. Till slut förknippades alla områden inom Romariket med vinkonsten och när storhetstiden var över levde kunskaperna om vin vidare fram till nutid och har självklart också spridits till resten av världen.

Hur går den traditionella vinframställningen till? Det är bra att inse den processen eftersom hemmabryggningen av vin i stora drag är en likvärdig process men så klart förenklad samt anpassad.

Vin i den traditionella bemärkelsen får endast kallas vin om det framställs av vindruvor. Detta i enlighet med EU:s definition. Följaktligen framställs alltså vin ur saften från pressade vindruvor. Gröna, gulvita eller blå druvor används åt vitt vin och svartblå, blåröda eller blå druvor används till rött vin. Det finns oerhört många speciella skilda processer av vinframställning, vilket beror på alla olika vindistrikt runt om i världen.

I en krossningsmaskin krossas vindruvorna eller genom den mer klassiska metoden då druvorna trampas av personer. På en del mindre anläggningar är ännu trampning gällande.

Stjälkarna från druvorna måste avlägsnas under pressningen, och när vitt vin framställs är det angeläget att också ta bort skalet på druvorna. För att röda druvor inte ska medföra vitt vin är man tvungen att ta bort skalen. Svaveloxid tillsätts för att komma åt till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer. Efter pressningen har man en must som sedan samlas upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat. Vidare sker skilda jäsningsprocesser.

Den som aldrig tidigare bryggt vin hemma kan med fördel inhandla en vinsats. Resultaten blir oftast goda och instruktionerna som följer med vinsatsen brukar vara enkla att följa. Men den som möjligen har bryggt några vinsatser kanske önskar experimentera med olika bär, frukter samt juicer. På så vis lär man sig egna recept. Men se till att förbereda vinsatserna noggrant för att få vinet i rätt smakriktning redan från början.

Man vet aldrig riktigt på förhand precis hur ett vin kommer smaka eftersom var vinsats tenderar att erhålla avvikande karaktär, stundtals påtagliga men mestadels ytterst marginella. Variationer brukar nästan alltid uppstå, vilket bland annat beror på skiftande temperaturer, mognad av frukter o.s.v. Att plocka bär under sommaren och hösten är en ypperlig förberedelse för sina vinsatser. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska användas.

Det är mycket viktigt att hålla en hög hygienisk nivå. Det är rentav en av de viktigaste faktorerna för att nå målet med vinframställningen. Vinmäsken är nämligen känslig för föroreningar av olika slag.

Ifall hygienen är en central faktor så är vattnet minst lika betydelsefullt. Det får inte ha några bismaker och tvingas vara ordentligt rent. För att vara säker på att vattnet är ordentligt rent kan man rena det med aktivt kol. Det är en mycket bra naturlig produkt som kan användas på nytt. Därjämte funkar det till att också rena alkohol. Aktivt kol absorberar oönskade ämnen i både vätskor och gaser. Då och då lyckas nämligen inte vanlig filtrering skilja vissa ämnen.

Aktivt kol finns i formerna pulverkol, granulerat kol och högtryckspressat format kol. Reningsförmågan beror på den variant av kol som används, dess porstruktur och yta i kvadratmeter per gram. Vanligast är att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan eller att filtrera vätskan genom granulerat aktivt kol. Reningen bör ske i rumsvärme och man bör undvika rening i kyla eftersom det i värsta fall inte funkar alls.

Det krävs inte fullt så mycket och avancerad utrustning som det gör inom den traditionella vinindustrin för att brygga sitt eget vin. Det krävs en brygghink på ca 30 liter som har ett vattenlås placerat i gummit på hinklocket. Ur vattenlåset släpps den koldioxid som bildas under jäsningen ut. Är hinken för liten kommer det inte finnas plats för det skum som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. Och i en mindre hink kommer mäsken pysa ut genom hinkens vattenlås.

I brygghinken sker förjäsningen. När man brygger vin hemma gör man vanligtvis en förjäsning innan en aningen längre jäsning. Varför jäsning? Den huvudsakliga anledningen är att få upp alkoholhalten.

Bra jäst påverkar bryggning mer än man kan tro. Gert Strand AB har vinjäst i sortimentetet som jäser väldigt rent. Den bidrar till en högre alkoholhalt än vanligt tack vare att den utgörs av näringsämnen och innehåller mindre socker vilket resulterar i snabbare jäsning.

Att det finns annorlunda sorters jäster beror på att en del är mer lämpade för fruktigare viner medan andra är mer lämpade för att uppnå en högre alkoholhalt. För att upptäcka skillnader är ett bra förslag att prova olika jäster till samma vinsats.

Vidare i processen krävs en ytterligare större hink som i detta sammanhang kallas för jäshink. Det ska nämligen ske en omtappning vilket äger rum med hjälp av en sughävert. Vinet tappas från ena hinken till den andra.

Det krävs dessutom en oechslemätare som är till för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas så stort att oechslemätare får utrymme. En lagom storlek brukar vara 100 ml. Emellanåt ger varierande extraktämnen från frukter och bär utslag på flytvikten, vilket man får ha i åtanke när man mäter sockerhalten. En provtagning med oechslemätaren förutsätter att man mäter upp ca tre deciliter vin i ett litermått för att sedan fylla upp mätglaset till 100 ml där oechslemätaren sänks ner för att läsa av värdet. För noggrant in alla data i en bryggjournal för att lättare ha möjlighet att följa processen.

När vinet jäser kan det förekomma besvärande mängder kolsyra som påverkar mätvärdet negativt. För mycket kolsyra medför oftast fel densitet på provet. Då kan man vispa lite i litermåttet och på så sätt få undan den största mängden av kolsyran.Övriga faktorer som påverkar densiteten är rester av frukter eller bär. Ifall samtliga förutsättningar är uppfyllda kommer några månaders lagring leda till ett gott vin fritt från konstiga bismaker

När man använt hinkar och kärl måste de sköljas ut noggrant, och det bästa är att använda rengöringsmedel som är oparfymerade. På så sätt riskerar man inte att dofter sitter kvar till kommande bryggning. Lägg skopor, mätglas, oechslemätaren m.m. på ett fat när vinet ska provsmakas. Placera locket till hinken rättvänd på en skål så att föroreningar inte når den sida som befinner sig inåt i hinken.

Nu för tiden har vinsatser för hemmabruk med tillhörande utrustning utvecklats markant, och det har blivit betydligt enklare att brygga sitt vin. Det är dock viktigt att noga planlägga sin bryggning för att få vinet i rätt smakriktning redan från inledningen.

Inom den traditionella vinindustrin ska vindruvor användas för att det i enlighet med EU:s definitioner ska få kallas vin. Men när vin framställs hemma är det typiskt att brygga på allehanda bär och frukter.

Ifall man använder sig av exempelvis bär så skall de först krossas och blandas med vatten. Det är viktigt att kärlet är utförligt rengjort inför förjäsning. Tänk på att gallra undan dåliga bär och rensa undan kvistar. Minsta lilla kvist kan förvanska den förväntade smaken på vinet. Kvistar gör därtill vinet syrligare vilket kan bidra till mögel.

På jästpaketen brukar det stå hur hög sockerhalten bör vara i vinsatsen. För att mäta sockerhalten används en ochelemätare. Oftast får man hälla i socker då bären inte är söta nog. Om vinet ligger i jäsning kan det finnas relativt mycket kolsyra i provet som måste bort för att mätvärdet ska bli bra. Det blir oftast fel densitet på provet när det är kolsyra. Genom att vispa vinet i ett litermått inför provtagning kan man emellertid få bort en markant kvantitet av kolsyran. Tänk dessutom på att tappa upp provet utan rester av frukter eller bär då det är faktorer som likaså påverkar densiteten.

När förjäsningen är klar måste musten silas över till ett nytt kärl – ett s.k. jäskärl. Var ordentlig med att inte få med något annat än endast vätska ned i jäskärlet. Krama ur den sista saften ur bären för att erhålla mer smak. Vinet bör jäsa i omkring 2-4 veckor beroende på vilken sort av vinsats det är. Till exempel så påverkar jästtypen tiden.

Tappa därefter upp vinet och filtrera det. Ha i vinsvavla för att vinet ska konserveras bättre. Häll i ytterligare en aning vinsvavla efter en månad och vänta sedan en månad till innan upptappning av vinet.

Var ingående med att skölja ur hinkar samt kärl utförligt efter bruk. Det bästa är att använda oparfyrmerade rengöringsmedel om man inte vill löpa risk att dofter ska sitta kvar. När vinet ska provsmakas är det bra att ha ett fat att placera skopor, mätglas och oechslemätaren på. Locket till hinken bör placeras rättvänd på en större skål så att föroreningar inte kommer i förbindelse med den sida som befinner sig inåt i hinken.

I över 30 år har Gert Strand AB haft erfarenhet av hembryggning, och erbjuder ett oerhört utbud som hjälper dig att lyckas. Företaget har specialiserat sig speciellt på vinsatser för vinbryggning, och har som utgångspunkt att bryggning ska vara simpelt. De levererar samma produkter till den etablerade vinindustrin men erbjuder också mer anpassade produkter för hemmabruk utan att för den skull tumma på kvaliteten. Gert Strand AB säljer dessutom aktivt kol och speciell vinjäst som är produkter som flertal hemmabryggare använder sig av.

I enlighet med EU:s definitioner får vin bara kallas vin om det framställs på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är rådande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma procedur men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Bortsett från vinframställning på diverse bär är det även vanligt förekommande att man brygger vin på varierande frukter alternativt juicekoncentrat av varierande slag.

Vinframställning hemma är en fängslande process att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär alternativt frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det helt perfekt att plocka bär åt en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Relevant i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha hygienisk utrustning och också fräscht vatten. Orenheter, föroreningar eller annat i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall fördärva vinet helt å hållet. Det är således en god idé att använda aktivt kol för att rena vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror helt å hållet på kolets kvalitet, dess area i kvadratmeter per gram samt porstruktur. Effektivt är att sila vattnet genom granulerat aktivt kol alternativt att tillämpa pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen ske i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är färdigt, så behövs en brygghink på ca 30 liter. Den ska ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är utförd så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att hälla över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan mycket nödvändig del av utrustningen är en oechslemätare som är till för att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren får plats. En tillräcklig storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid endast sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär eller frukter som används så påverkar dess annorlunda mängder extraktämnen utslaget. Det är relevant att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det bästa är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Glöm inte bort att notera samtliga uppgifter och helst föra en ingående och detaljrik bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta således självklart även smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i ca 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är klar.